Stjärnregn

Ungefär samtidigt som snön äntligen faller ner.

Faller också mycket mer. 

Tusen tankar, bara fler och fler.

Om världen i sig och tankar på dig.

På alla er som finns runt omkring mig.

På vintersjukor och massa tråk. 

Tillfälliga febertoppar och mindre bråk. 

På kärleken som växer för varje dag. 

Som ständigt tar nya tag.  

På skrattet som fångar oss. 

När det är mycket annat som slåss. 

Till barn som flyr. 

Och till oss som bara gnyr. 

På tålamodet som börjar tryta. 

Kanske är det dags att kraftigt ryta?

Men vad är rätt och vad är fel? 

Hur tar vi bäst ansvar för vår del? 

För om vi ska vara med och dela av jordens kaka. 

Då är det nog bäst att börja baka. 

Så möts vi äntligen av solens strålar. 

Och jag, jag riktigt känner hur jag vrålar. 

Thank you

Finally, fresh winds 

PS. Som alltid bör du läsa med en smula allvar och humor. 

Och det är upp till dig att välja din reflektion.