När ljuset flyr

Kan fem minuter ute göra otroligt gott för själen! 

Kall men vacker vecka ❄️ Dagarna och timmarna rusar. Veckan började med en fullspäckad utbildningsdag i Arvidsjaur. Efter det har det fortsatt ånga på. I morgon är det fredag igen! 

I helgen väntar extra mys. Jag tror att det kan göra gott för oss alla ❤️ 

Watching the sun at Kanis

Dancing in the sun

Hello winter

Let´s meet the sun 

Läslov

Vilken grej det här med läslovsbingo. Här hemma har det i alla fall gått hem hos både junior och mini - verkligen kul med en läsutmaning. 

Jag tror att jag också ska försöka mig på en sån utmaning. Trots att jag ibland är helt slut av all information jag ögnar igenom på dagarna behöver jag läsa mer skönlitteratur. Vi får väl se! Tips nån?

Just nu rasar det på taket. Ja, eller spöregn kallas det väl. Inte riktigt min novembermelodi. 

Waiting for another season

Let´s go

"The answer my friend"

I hjärtat

In front of trees

Above the tree tops

See you another day

Wherever you are 

Några vingslag

Jag känner vinden som biter. En kyligare luft som färgar mina kinder. Det händer något med färgerna - allt blir kalare och mer blått. Samtidigt som solen värmer. 

Jag fotograferar där solen härjar - och snön gömmer sig i skuggan. När jag går efter vägarna knastrar det under fötterna och jag är evigt tacksam för dubbarna. Vagnen skrapar och mini undrar vad jag gör? 

Jag njuter av stunden. Tänker på vintern med glädje - det här är bara början. För visst kommer väl vintern? För sommaren var en dag i maj, eller möjligen en vecka i skarven mellan juli och augusti. Sen väntade jag på hösten med den höga luften, dimma och gyllene morgnar. Nja, vintern kom nog före. 

En stund gör sig småfåglarna till känna. De flyger mellan träden och över bäcken. 

Jag tänker på det där ordspråket:

"Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår"

Vi går vidare. För det är visst inte så kul när jag hänger vid bäcken några meter ifrån och det kan jag ju förstå. Efter ett tag sjunger det i vagnen. Hjärtat klappar till lite extra. På den visan fortsätter vi hemåt. 

En vecka

Hey, you are not alone

Bästa sortens fredagsmys inledde helgen förra veckan. 
Tänk er terrängen i Kanis. Nedsläckt belysning och obanad terräng. Löpare med pannlampor och reflexpinnar som stöd i mörkret. Jag säger inte mer. Men sonen var både nöjd och trött. 

På lördagen såg vi en vän spela hockeymatch. De dominerade. Och sen var det lugna takter (i alla fall för mig) Men jag fick mig i alla fall en efterlängtad stund vid älven. 

På söndagen ringde klockan strax efter sex. Sen bar det av till hallen och säsongens första Björnliga. YES! Efter det vänhäng med en stund i skogen som extra krydda. Söndagen avslutades med ännu mera kompisar och pizza. Trevligt!

Veckan har sen sprungit fram. Igår hade jag nöjet att lyssna på Brutus Östling på biblioteket. Mitt-i-veckan-lyx om jag ska sätta ord på mina känslor. Det var både kul och inspirerande att ta del av hans bilder och berättelser. Ja, vi får se när det blir några timmar i naturen nästa gång. 

I kväll spökfest med barnen på byn. Å, det gick över förväntan bra. I morgon fredag igen. Ha det!

Let´s walk with me. 

Me among trees.

Contrasts. 

Like rings on water.

"The sun is shining"

And more passion for trees. 

PS. JA, JA, JA! SNÖ.

Jag repeterar

"Den första snön. Flingorna som faller är som fjärilar i magen. Litegrann som den första kärleken. Igen och igen"

Missförstå mig inte. Det är verkligen inte vitt. Men när jag tittade ut genom fönstret idag såg jag några små vackra snöstjärnor dingla sakta, sakta mot marken.  💟

Ifjol åkte jag till Norge i samband med Allhelgonahelgen. Då kom snön till Oslo och jag åkte säsongens första mil på lånad utrustning. Efter det blev det inte många mil under säsongen. Men det är en annan historia. 

"Peekabo. Wherever we go, we can see the mountains.
We can follow "Piteälven" and trees meet us side by side"

Ett löv i luften

En hand i min hand - en vän vid min sida. 

Älven rinner sin vana trogen. 

I våras välkomnade jag fåglarna - idag vinkar jag av dem. 

Det är ett hem och en trygghet i sig. 

Växlingar och tid.Välkomnande och farväl. 

Bergen som sjunker in i dimman eller som fångas av solen. 

Och träden som står där vid min sida. 

I regn och blåst. I sommarprakt eller kala i vinterkyla. 

Ett singlande löv faller mot min hand. 

Försiktigt fångar jag det. 

Torsdagstack

Jag skriver och fotograferar för mig själv i hög grad. Men det värmer i hjärtat att se att andra surfar in här hos mig då och då. 

Det är särskilt kul att en stor del (av den lilla skaran) är besökare från andra länder. Så torsdagens tanke är helt enkelt - Vad kul att se er! 

Bortom regn och blåst

Fy vale. 

Det har gått några dagar in i oktober. 

Tänk vilken fantastisk vinter det kommer bli. 

Nu har det varit många och långa dagar med ruskigt väder. 

Någon gång måste väl ändå solen komma?

Minusgrader och snö. 

Knarr under skorna. 

Jepp.

On the road

Falling

In front of 

Change

No swimming today

Contrast 

Innan löven faller

Vad gör grått väder när det fortfarande lyser av färg i träden?

I lördags blev det en tur till Fällforsen med vänner. 

Aldrig fel och kameran hängde förstås med. 

Annars då?

September är september och påminner oss om att ta hand om varandra. 

Droppar som faller

Tankar i rummet när regnet vräker ned.

En stig kan leda till en annan. Kanske är stigen Autobahn till livet. Men det kan också vara så att det är stigen som äger. 

Livet är för kort för att inte hoppa. Då och då eller precis när du behöver det.  Hoppilihopp, eller hoppetihopp. 

Att vara snäll per automatik - det är som att säga förlåt och inte mena det. 

  Visst vårdar du fjärilarnas färger och låter dem flyga?  

                              

Trees with av view. Part three 

I´m longing for this 

Om en springande tid

Eller en sprungen tid? Tankarna snurrar runt tid. Om snabb och långsam tid. Om kvalitet och kvantitet. Att tidens värde är vårt val av innehåll. Det är jag eller du som väljer vad som är viktigt för oss. 

I fredags var jag på utbildning i Stockholm. Dagen började tidigt. Alltför tidigt om du frågar mig. Men det är fascinerande. Förflyttningen i kilometer. På ett par timmar är vi 100 mil bort. Om vi vill. 

Jag kan känna tempot öka. Inte nödvändigtvis men ändå litegrann. Alla dessa människor. Hur vi korsar varandras banor och nästan krockar. Centimetrar ifrån varandra men med milsvid distans. När jag vänder hemåt igen upplever jag myllret på Centralen. En fredag strax innan fyra. Vad skyndar vi till? Ja, tänker jag. Det är nog många som skyndar av precis samma anledning som mig.

Utbildningen var bra och utbytet med de andra kursdeltagarna likaså. Jag såg tyvärr inte mycket att vår fina huvudstad. Men jag glädja mig åt att jag skymtade Johan Olsson när jag gick runt på Arlanda. Hepp!

Klockan är strax efter åtta när taxin lämnar av mig utanför huset. En stund senare hittar jag en del av familjen intill en eld. De andra lekandes med en vän. Jag landar en stund i lågornas sken. 

Hej hå!

Men oj så snabbt dagarna springer! Vi får kämpa en stund med barnen på morgonen i förskola- och fritidsracet. Men det går över förväntan bra. 

I morgon börjar junior förskoleklass. Hur i allsin dag gick det till?

Jag fyller huvudet med mycket nytt på dagarna och repeterar en del från förr. Kul är det!

I lördags hade vi en skön utflyktsdag med fina vänner. Och på söndag parkhäng. Fint så!

Om att fånga

Tiden

eller bara hänga med?

Att leva nu

eller kanske sen?

Jag tänker att nu är nu.

Vägen går framåt men kröker i bland.

Den vackraste rosen kanske sticker.

Men doftar gott och sprider glädje när den lever.

Jag tycker att havet ser oändligt ut.

Men vet att det ändå har ett slut.

Skogen är full av träd av alla typer.

Men finast är väl ändå dem som en kan luta sig mot?

Ps.  Trötta ögon och tankar. 

Och om du saknar humor och allvar så kan du välja någon annan sida. 

Men tack till dig och dig som tittar in här då och då. 

Det tycker jag om.

Come on 

Trees in the sea

Still summer 

You are not alone