Det har varit två intensiva månader och som vanligt blir det magert här på ordfronten. Jag skriver då och då på texter som inte riktigt hittat hem.
Söndagen för två veckor sen vaknade jag upp med näsblod. Det brukar inte vara ett gott tecken. Men långhelg veckan efter gjorde gott. Förra torsdagen åkte vi ned till Östersund för att överraska syrrorna/mostrarna. Kul och efterlängtat.
I veckan har vi varit till Skellefteå med jobbet. Roligt med extra input och att träffa andra som jobbar med liknade saker.
Ljuset och solen gör att jag nynnar på gamla favoriter, typ Jakob Hellman och Ebba Grön. Annars har det snurrat mycket Avicii på sistone.
Den här helgen har också varit fylld av fint häng. Idag har jag dessutom orkat jogga i två omgångar. Jag skiner inombords och hoppar i tanken. Radiosport i lurarna och joggingskor på, plantpyssel och allt det där.
”Våren är plötsligt här med sommaren vaggandes i sin hand. Undan för undan grönfärgas vårt land. Strålarna från ovan värmer blek kind. I luften dansar hoppets vind.
Fjärilarna vaknar i ljuset på ängen medan skratt och gråt sover skavfötters i sängen.
Änderna i älven kallar och budskapet skallar. Du är allt jag vill och lite till. Var rädd om dig. Var rädd om mig”
