Snabbare än vi anat gjorde den entré

Klockan är halv åtta på lördagen.
Förvånat tittar jag ut genom fönstret i lägenheten och säger till sambon

- Men Gud det snöar ju. 

Tre timmar tidigare hade jag också blickat ut genom fönstret och sett frosten göra biltaken vita.

Vintern hänger kvar

Jag har hoppat högt för att vårvintern är här.

Under de senaste dagarna har våren tagit ett steg tillbaka. Det har snöat och snöat. Fortsatt lätt och fjunig snö.

Men hos syster Jämtland regnar det och i jämförelse med det så är snön toppen. Ja, jag har visserligen inget emot regn. Men vattendroppar den här årstiden ska helst komma från sol som värmer snö. Snö som blir vatten, pärlas och faller.

Dripp, dropp. Dripp dropp.

Men än står den sig. Vintern alltså.

Fågelkvitter

Solen vågar fram och värmer luften. Lätt snö faller från träden. Här och var sitter en fågel och kvittrar. Att ha möjlighet att åka skidor på solklädda myrar och genom inbäddade skogar. Att dela spår med renen och älgen. Eller korsa spåren efter harens skenhopp.

Promenera efter snöiga vägar utan att tänka på möjlig trafik. Att höra avlägsna ljud och fundera varifrån dem kommer. Är det en avlägsen rens klocka eller elledningarna som klingar.

Kan man annat än gilla?

Snön är tillbaka

Det är dryga veckan sen snön åter landade. Inga rikliga mängder men tillräckligt för att det ska kännas bra. Temperaturen är dock alldeles för nära nollan. Det är mindre bra.

Å så var den här igen

Lördagen tillbringade jag i Luleå . Tittade på starka kvinnor och män. Lämnade ett slaskigt Luleå. Ett par mil från stan kom förändringen. Väl hemma var marken och träden klädd. Vit, vit härlig snö.