Klassisk skönsång

Det pågår ett VM. 

Otroligt roligt att se Charlotte Kalla åka skidor. Om det fanns oro för hennes hälsa när säsongen började så har det övergått till en skön melodi. 

Marit är ju precis som namnet talar om en pärla.

OCH som hon rullade idag. 

Å, Anna Haag. Heja! 

Charlotte Kalla SM Piteå 2016. "En ensam stjärna"  

Av en slump

Jag vet inte riktigt hur det kom sig. 

Men en dag upptäckte jag Flora, eller rättare sagt hennes instagram och sen även blogg. Jag tycker att hon verkar vara:

En ung tjej med driv. Som lyfter kompisdejting. Väcker hungern för vegetariskt med spännande recept (En vacker dag blir det nog mer av den varan, även om jag inte blir vegan ) Som delar fina dialoger, där en känner kärleken i maggropen. Men som också delar med sig av en känslighet. Kryddat med bilder som gör att jag för en kort, kort stund kan känna en längtan till storstan. Eller en vilja att resa mer! 

(Det känns avlägset att jag en gång bott i Stockholm. Hastat mellan pendeln och tunnelbanan. Undrat varför folk inte hälsar när banor korsas. Det är ju rätt så enkelt. Tre bokstäver, H E J, kort och gott. Promenerat längs Karlavägen. Njutit av gamla fina hus och höga träd. Och att vandra längs vattnen. Stressat av på Djurgården mellan lektioner. Träffat fina kompisar. Men också känt vad gör jag här? Hur vi allt som oftast ska anpassa oss till en viss mall, hur vi ska skriva, tycka och inte minst vara. Men också det här med staden som ekvationens kärna)  

Men det här skulle ju handla om att kolla in Flora om du inte redan har gjort det. 

För det kan göra även dig glad. 

Dessutom har hon av en händelse ett fint efternamn, eller hur? 

You can find hearts anywhere

"A friend is someone who gives you total freedom to be yourself" (unknown)

PS. Jag upptäckte precis att jag råkat  sno rubriken "oförhappandes" av Ronny Eriksson. Sorry för det. Kanske var det något i det undermedvetna.... Av en slump fick det bli istället 

Ett myrens nirvana

Idag har det varit ca tio minus och äntligen snö i luften. Grått och vitt på samma gång. Igår strök solen kalla kinder och hjälpte mungiporna att vända uppåt. Idag kände jag den där starka längtan ut på skidor. 

"Vårvinter i stugan. När vi hängde på kanten av fjällen. Skidade över myrar och genom fjällbjörkarnas land. Plötsligt stannandes för synen av en rödräv smygande över skoterspåret. En stund senare lutad mot en fäbovägg, varm av solen och med apelsin i munnen. Eller kalla påsklovsdagar med morgonskare och oändliga vidder på Stormyran. Och långt, långt borta synen av fjälltopparna. 

Kanske har du hört tystnaden? Den där tystnaden som stillheten ger. När städernas trafik är fjärran och naturen är nummer ett. När ljuden som sjunger är vinden och kroppens andetag. Tänk dig att du stannar upp på myren. Andas in och ut. Du låter din blick svepa över markerna samtidigt som tankarna klarnar"

Andren

Vi har haft förmånen att hänga fint även i helgen med besök från Oslo och Bodö. 

Det blev en tur till Kanis på lördag.  

Skidor (ja, jag stod på dem i alla fall) med barnen medan delar av gänget åkte Andörjanslingan. 

Sen premiärgrillning och avslutningsvis Andörjan under söndagen. 

Ungefär som att somna ovaggad. 

Ja, det kan jag säga när jag somnar innan klockan åtta en söndagkväll. 

Även om jag inte kan åka själv så ger det mycket glädje att se andra åka. 

Heja, heja, säger jag tacksamt och kul att ni kom! 

"Are you coming or not?"

Hanging together 

När en får

Träningsvärk i skrattmusklerna!

Idag somnar jag tacksam och trött efter en fin familjevecka. 

Toppat med årets revy av Äxter. 

Ja, jag skrattade massor. På pricken i mycket. 

Och så härligt vänhäng. 

Om en kan vara nyktert bakis så har jag varit det idag. 

Life is, hanging with family and friends

Two of the same kind 

Ögonblick

Måndag startade veckan med fint häng på uterinken. 

Tisdag bjöd på efterlängtat besök. 

Kramar, bus och samtal fortsätter veckan ut. 

Men också påminnelsen om att livet har ett slut när budet om Hans Roslings död når oss genom medierna. 

Hur fortsätter vi trampa efter Hans stig?

Att fortsätta berätta, ifrågasätta, lära, 

och hjälpa istället för att stjälpa.

Idag kunde jag sluta jobbet tidigare. 

Inte dumt med extra familjemys. 

Har ni provat långstekning av älgkött någon gång?

Pappa fixade under dagen.

Mums!

I morgon väntar jobb och vänhäng på revyn. 

Trevlig helg!

Stand strong together

Opening

"To the moon and back"

"Hello. Is it me you looking for?"

Utsikt

Stilla står jag i backen och tittar på när barnen åker slalom. 

Mini står på slalomskidorna för andra gången.

Junior tar gång på gång sats över de små hoppen. 

Jag höjer blicken och ser ut över de stora träden bakom restaurangen. 

Bortanför omringar bergen byn. 

Sen hör jag Magnus Ugglas:

" Ta plats min vän. 

Världen är din. 

Nu finns det inga men, sätt den i spinn. 

Snurra den du. 

 Höj våga vind. 

Det är det i nu. 

Världen är din" 

"Världen är din"

Holy smoke, or not?

Dagar i gråskala

Ja, jag gillar solen. 

Men allt som oftast behövs den inte för att jag ska kunna njuta av vår natur.

Träd och snö. 

Snö och fler träd. 

Gråsvart, brunt och vintervitt. 

Tillsammans.

Sida vid sida.

Ja, var det någon som sa träd?

Side by side

Skis and trees

Long way up 

Finally 

Together 

Omtagning

511, eller nåt?! 

Lika glad som jag var i augusti när kroppen äntligen sa ja till träning igen, lika ledsen blir jag när den säger stopp. 

Men jag fortsätter att hoppas och hoppas. 

Det finns liksom inget annat. 

Den som känner mig vet att jag gillar alla årstider. 

Men två får mig att hoppa extra högt.

 Och den ena närmar sig. 

Enligt almanackan så dröjer det lite till men vissa dagar har den redan visat sig. 

Så nu kan ni ju hoppas med mig. 

Vårvinterhopp! 

Dance with me

There are mountains and trees

In the heart

"Hello is it me you´re looking for"

More passion for trees