Av en slump

Jag vet inte riktigt hur det kom sig. 

Men en dag upptäckte jag Flora, eller rättare sagt hennes instagram och sen även blogg. Jag tycker att hon verkar vara:

En ung tjej med driv. Som lyfter kompisdejting. Väcker hungern för vegetariskt med spännande recept (En vacker dag blir det nog mer av den varan, även om jag inte blir vegan ) Som delar fina dialoger, där en känner kärleken i maggropen. Men som också delar med sig av en känslighet. Kryddat med bilder som gör att jag för en kort, kort stund kan känna en längtan till storstan. Eller en vilja att resa mer! 

(Det känns avlägset att jag en gång bott i Stockholm. Hastat mellan pendeln och tunnelbanan. Undrat varför folk inte hälsar när banor korsas. Det är ju rätt så enkelt. Tre bokstäver, H E J, kort och gott. Promenerat längs Karlavägen. Njutit av gamla fina hus och höga träd. Och att vandra längs vattnen. Stressat av på Djurgården mellan lektioner. Träffat fina kompisar. Men också känt vad gör jag här? Hur vi allt som oftast ska anpassa oss till en viss mall, hur vi ska skriva, tycka och inte minst vara. Men också det här med staden som ekvationens kärna)  

Men det här skulle ju handla om att kolla in Flora om du inte redan har gjort det. 

För det kan göra även dig glad. 

Dessutom har hon av en händelse ett fint efternamn, eller hur? 

You can find hearts anywhere

"A friend is someone who gives you total freedom to be yourself" (unknown)

PS. Jag upptäckte precis att jag råkat  sno rubriken "oförhappandes" av Ronny Eriksson. Sorry för det. Kanske var det något i det undermedvetna.... Av en slump fick det bli istället